Ska man verkligen må så här ruttet...gå och vara rädd för allting..tänka..fundera...grubbla...ha huvudvärk och vara trött för jämnan. Varför kan jag inte finna någon ro i själen ? Vad man än säger och gör så blir det fel..
Har jag egentligen mått så där riktigt skitbra någon gång? I så fall så minns jag det knappt och det skrämmer mig...
Imorgon är det dax att träffa psykologen så får jag väll höra hur jävla sjuk jag är...eller om det rent av är omgivningen som inte är riktigt friska....det lär väll visa sig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar